”Grab yourself a gun. Welcome to the crew”

Darian Frey är kapten på luftskeppet Ketty Jay och styr över en brokig, oregerlig besättning som alla är på flykt från något, inte minst Frey själv. De hankar sig fram på mer eller mindre olagliga uppdrag och super och spelar sedan bort större delen av förtjänsten. En dag får Frey erbjudandet om att anta ett uppdrag som verkar alldeles för bra för att vara sant – minimalt med arbete och extremt välbetalt. Men trots sina farhågor så bestämmer sig Frey för att ta jobbet, och det dröjer inte länge innan alla dessa besannas och Frey och hans besättning finner sig på flykt undan myndigheterna och mordanklagelser.

Retribution Falls är en fartfylld och hårdkokt space-western med steampunkiga inslag och späckad med Firefly-referenser. I min mening är närapå halva nöjet med boken att leta upp dessa, speciellt när det gäller karaktärerna. Till exempel så Frey är Captain Malcolm Reynolds minus så gott som alla Mals sympatiska egenskaper. River och Simon Tams motsvarigheter är fantastiska, men mer än så tänker jag inte avslöja.

Dock är antagligen Retribution Falls en trevlig bok även om man inte har sett eller bryr sig  det minsta om Firefly. Som sagt är tempot högt och som läsare har man inte tid att bli uttråkad, även om jag tycker att det är lite väl låg nivå på humorn emellanåt, samt att Woodings berättarteknik kan behöva poleras en aning – främst när det gäller tillbakablickarna. Men överlag är det en underhållande, actionspäckad roman fylld med osympatiska karaktärer som man inte kan låta bli att tycka om lite ändå. Samt hålla på, fastän ingenting någonsin riktigt går vägen för dem.

Det här inlägget postades i recensioner och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till ”Grab yourself a gun. Welcome to the crew”

  1. Arina skriver:

    Jag gillade den väldigt mycket och del två står och väntar i bokhyllan. Är lite rädd att bli besviken så jag har inte vågat läsa den än. Man minns ju hur det gick med Scar Night.

    • Anna skriver:

      Jag känner mig lite mätt på galen, tempofylld space-western för tillfället, men jag ska absolut läsa nästa del i serien också. Äh, Scar Nights uppföljare var bara en engångsförteelse. ;)

  2. Socialistsimon skriver:

    Black Lung Captain håller ungefär samma klass. Det är inte Scar Night alls.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s