St. Lucy’s Home for Girls Raised by Wolves

Karen Russells novellsamling St. Lucy’s Home for Girls Raised by Wolves påminner mig lite om Kelly Links berättelser. Inte så att det finns några direkta paralleller mellan deras noveller, utan på grund av känslan att lite vad som helst kan hända i dem. Bådas noveller utspelar sig i vår värld, men i en version av vår värld där sagoland återfinns i handväskor, spöken bärs som smycken, flickor uppfostras av vargar och minotaurer existerar utan att det är något konstigt med det.

Vissa av novellerna i St. Lucy’s Home for Girls Raised by Wolves är underbara, som exempelvis titelnovellen och ”Z.Z.’s Sleep-Away Camp for Disordered Dreamers”, medan andra, om än välskrivna och stämningsfulla, känns som om de saknar ordentlig substans. Författare behöver inte klämma in dolda budskap och underliggande motiv i varje novell, absolut inte, men något mer än en känsla av förvirring av typen ”var det här allt?” vill jag gärna ha ut av en berättelse. Tyvärr är det med den känslan jag avslutar majoriteten av novellerna, även om ingen av dem är direkt dålig.

Titelnovellen handlar om femton vargflickor som hamnar på ett barnhem där några nunnor försöker fostra dem till civiliserade små damer. Jag vet inte om det är författarens avsikt, men jag tycker att det är en väldigt sorglig berättelse och tycker så synd om flickorna när de tvingas i skor och matchande, prickiga klänningar när de hellre vill springa runt på alla fyra, doftmarkera sitt revir och yla. Jag kan inte låta bli att tolka novellen som en kommentar till det samhälle vi lever i, där flickor helst ska fostras flickor snarare än barn.

”Z.Z.’s Sleep-Away Camp for Disordered Dreamers” handlar, föga förvånande, om ett slags kollo för barn med diverse sömnsvårigheter. Alltifrån sömngångare till incubi återfinns på lägret och det är väl egentligen lägret i sig och huvudkaraktären som lider av ganska ovanliga sömnbesvär som gör novellen, snarare än handlingen.

Det finns fler trevliga noveller med i samlingen – ”Ava Wrestles the Alligator” förtjänar att nämnas här, även om jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva den. Det förekommer dock alligatorer och en syster besatt av ett spöke i den. Resten av novellerna handlar bland annat om två bröder som försöker hitta sin döda systers spöke, en pojkkör som ska sjunga ned en snölavin och en minotaur som tillsammans med sin familj emigrerar västerut. Novellerna lyckas framstå som tragiska och oskuldsfulla på samma gång, fast i ingenmanslandet mellan barndom och vuxenvärlden, och även om jag inte gillar hur oavslutade många av dem känns så är jag kan jag inte undgå att bli smått charmad av samlingen som helhet.

Det här inlägget postades i recensioner och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till St. Lucy’s Home for Girls Raised by Wolves

  1. Ping: Bland spöken och alligatorer | Tystnad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s